Jag kunde ha varit Samlingspartiets kandidat, men...

Jag kunde ha varit Samlingspartiets kandidat, men...

Jag valde De gröna eftersom jag vill främja ett samhälle där naturens och människornas välmående går hand i hand.

En hållbar ekonomi är ansvarsfull och långsiktig. Den bygger inte på kortsiktig vinstjakt eller överkonsumtion av naturresurser. Ekonomin måste hålla sig inom ekologiska och sociala ramar och som bäst stärka både naturens och människornas livskraft.

Jag anser att oberoende forskning och expertkunskap är en bättre grund för beslut än magkänsla, särintressen eller populism som odlas i vissa andra partier.

Jag bemöter politikens utmaningar pragmatiskt. Jag är inte bunden till någon ekonomisk lära: skattesänkningar är inte alltid ett självändamål och lån löser inte automatiskt problem. Allt beror på situationen, målen och konsekvenserna.

En gång övervägde jag att gå med i Samlingspartiet och deltog till och med i en introduktionskväll hos Samlingspartiets unga. Där såg jag en rad självsäkra unga män i kostym, men påfallande få kvinnor. Jag frågade om partiet verkligen ville främja miljöfrågor. Svaret var svävande och övertygade mig inte. Sedan dess har Samlingspartiet visat att det är berett att lägga både miljöåtgärder och bildningsvärderingar åt sidan för sådant som partiet anser viktigare, som att skära ned för de svagaste och sänka skatterna.

För några månader sedan berättade jag för en vän om mina valteman: ekonomi, trygghet och social- och hälsovård. Vännen tyckte att de lät som Samlingspartiets teman. Jag undrade varför dessa frågor uppfattas som bara ett partis agenda. Jag vill utmana den föreställningen. Jag och De gröna har många breda och genomtänkta perspektiv på samhällets centrala frågor, och jag tänker lyfta fram dem i min kampanj.

Till sist valde jag De gröna eftersom partiet verkligen står på naturens, djurens och människornas sida. Naturen är ingen outtömlig resurs: att skydda den är avgörande också för en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle.